Jag trodde aldrig att jag skulle kunna acceptera nykomlingen så snart, men det kunde verkligen inte ha blivit bättre än såhär i denna situation. Jag ångrar inte det snabba köpet en sekund. Introduceringen gick galant! Jag delar med mig av lite halvkassa bilder av händelseförloppet. Klicka för förstoring.

Den första halvtimmen kunde ingen av grisarna få ro och det blev mycket gnäll, kurrande, revirmarkerande och ridande. Dianthus verkade jättestressad, bytte aktivitet vartannan sekund. Lillen fick ingen matro och Dinno åt själ upp allt gräs jag lagt fram. Till slut verkade han lugna sig dock och jag kunde se de två mysa ihop i huset. De kommande två timmarna kunde de ta det lugnt, men det blev lite tjafs och gnäll titt som tätt.

Vid niotiden fick Dinno fnatt igen och skulle absolut rida på den lilla så mycket som möjligt. Han lämnade en mindre trevlig present i lillpojkens päls; en gigantisk(i proportion med marsvinet) spermaklump. Med mycket möda lyckades jag klippa bort den, men nu är han nästintill naken på några ställen. Det ser nästan ut som att han har haft skabb, men han är inte mindre söt för det.  

Efter denna händelse blev de som bästa vänner. Allt de sen dess gjort har varit att prata, nyfiket undersöka omgivningarna, mysa och äta ihop. Båda var som totalförändrade! Dianthus, som tidigare varit ovanligt feg, tyst och stillsam, blev riktigt framåt, pratig och aktiv. Verkligen pigg och framför allt glad! Den än så länge odöpta nykomlingen var till en början väldigt rädd och stillsam han med, men när han knutit vänskapsband med Dinno blev det liv i honom. Nu kan man knappt plocka upp honom, så alert som han är. Men han är söt som få.

Dianthus behövde en kompis mer än jag hade trott, med tanke på vilken förändring i beteende jag kunde se efter att de kommit överens. Min älskade lilla D-pojke är så himla glad igen! Han verkar trivas i ledarrollen. Av den anledningen kan jag inte annat än tycka om den lilla nya. Han tände ljus i mörkret.

En ordentlig presentation av den lilla nya(vilket jag lär kalla honom tills jag kommit på något bättre) i sin nya miljö kommer snart. Jag tror att jag borde döpa honom först.   

 

Felicia, Frideborg, Hera, Saga, Kurkuma & Umla

3 maj 2010 22:25

Naw, hjälp vilka sötkillar :-) Pussa dem från oss!

http://grisenfrideborg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är dags att jag förnyar mig lite. Min tid på bloggplatsen är över. Sidan är enkel och har varit bekväm, men det är dags för mig att pröva nya marker, vilket förhoppningsvis kommer att bidra till lite mer aktivitet. Välkomna att följa min nya bl...

Nu är det äntligen sommarlov och jag kan kanske få igång bloggen igen! Det har verkligen varit fullt upp de senaste två månaderna. Aktiviteter och event. Marsvinsskötseln. Plugg och åter plugg. Men jag har nog inte pluggat förgäves! Betygen har kommi...

Ja, för ungefär en månad sedan uppgraderade jag mig äntligen till en smartphone(bara sisådär 2 år efter alla andra). En supertrevlig Samsung Galaxy Nexus!   Nu är jag helt smartphone-frälst och söker efter lämpliga appar för det mesta. Gissa...

Ojojoj, vad mycket jag har i skolan just nu... jag insåg det inte förrän den här veckan. Av den anledningen har jag varit lite handlingsförlamad på sistone. Det är något utav en ond cirkel...   Här är alla saker som borde vara klara typ nu... ...

  Ja, det här har Pärlan råkat ut för. En jättesvullen tass. Jag tar hand om henne så noggrant jag kan nu... hon har magrat lite den senaste månaden, så det här är det sista hon behöver. ...